Debut i strömmande vatten!

 

 

Ett inlägg om ett mycket givande pass vid natursköna Gustavsfors den 11/6. Lika kul som det skulle bli att för första gången testa strömfiske skulle det bli att se Danne i action. Danne som man hittills bara sett knyta najsiga gäddflugor skulle nu få visa sig som fiskare och jag för honom.. Pressen stod nog på? Ja givetvis Danne, eftersom jag hade sagt att jag var lätt retarderad när det kommer till flugfiske i strömmande vatten. Vi kom fram strax efter 8 tiden och började rigga spöna och ån med strömmen såg helt fantastisk ut, en vildkänsla infann sig och man blev sjukt sugen.. Detta skulle bli en riktigt härlig dag om jag bara överlevde gräsallergin! Ó de lär jag ju gjort eftersom jag såhär lite drygt 1,5v senare sitter o skriver om det.

 

När vi är påväg att vada ut så märker jag att det är skillnad på o smyga ut längs en sjökanten än vad det är i en mörk småländsk ström. Med balans under all kritik vadade jag ut och ställde mig så långt jag vågade, med lite instruktion av Dannesson så satte vi igång och jag förstod poängen i att få nymfen att drifta men det var ännu inte den lättaste uppgift att få den dit jag ville. Medan min pedagogiske vän förklarade tog det inte lång tid innan jag hör ett nöjt flin i bakgrunden där första bågen är krokad, den gör ett försök med ett lufthopp för att komma loss och denna gången lyckas fisken. Men skitsamma, Master Danne har visat att det fungerar och bevisat sin briljans så nu är det bara nöta på!

 

Jag kör vidare och det känns hett, vi har nu förflyttat oss ovanför en bro till ett annat strömparti, det är riktigt lågt vatten förstår vi så nymfen är och naggar i botten titt som tätt. Ingenting händer, vi förflyttar oss ännu en gång och vid en djuphåla i ganska stark ström krokar Danne åter på en fisk som släpper. Men inte speciellt bitter blir herr D av det, eftersom det inte dröjer länge innan ytterligare en fisk krokas och det är bara att applådera. Fisken håvas denna gång! Nobel som min läromästare är trycker han ut mig i strömmen på samma plats i hopp om att jag ska lyckas, det gör jag givetvis inte. Detta är ingen jävla saga utan fiske..

 DrillDanne! Bilden är förövrigt tagen med en engångskamera... (ursäktar bildkvalitén)

 

Efter lite kaffe o snack med veteraner längs ån om danskar&tyskar o allt däremellan så nöter vi vidare, men det är inget direkt ös. Vi går nerströms i jakt på fina ställen och fina ställen det finns det, men fisken verkar svårtrugad. Efter allt nymfande kan inte torrflugefiskaren i mig hålla igen längre. Jag drar på en Goddard´s Caddis och blindfiskar lite i lugnflytet i hopp om att kunna reta upp en båge med en strippande nattslända OCH DET GÅR precis lika bra som mitt nymfande. När vi nött på en stund även här bestämmer vi oss för att ta lunch och sen åka ner ännu längre nedströms.

 Jag i egen hög person som dänger ut en torris med föga resultat.. Ja om det inte va mört man va ute efter då, för det lyckades jag med.

 

Vi kommer således efter lunchen ner till ett något mer strömmande parti där även forsen är väldigt bred. Här skulle man nog kunna ha lagt betydligt mer tid även från båda sidor men de får bli en annan gång. Vi kör på och återigen börjar det kännas rätt på något sätt, den där känslan över att ”ja de kan nog fan gå”. För något jag lärt mig är att det ofta så länge man nöter på med fokus handlar om en tidsfråga alltså: ”när” snarare än ”om” man ska bli utan fisk o få bära det berömda namnet. Vi står o fiskar så vi kan prata vilket är rätt gött, i synnerhet om man ska studera de lärde. Jag hör Danne hojta till och han har krokat på ytterliggare en fisk som ganska snabbt kliver av men som ger indikationer på att det var en ganska rejäl köttbit. SYND! Men återigen (Ja för Danne låter de ju som en jävla saga, men inte för mig.) krokar han snart på ännu en båge och jag får helt enkelt bara applådera. Denna gång var det dock något extra roligt att titta på en drill eftersom håven låg på land och gjorde onytta och Danne stod med en båge i rätt bra strömt vatten. Drillen blev nu något mer dramatisk men efter ett tag tröttnade fisken rejält efter att ha vänt i Dannes handflata både en och två gånger!

 DrillDanne igen! Utan håv blir det en helt annan match med helt andra odds!

Här ska erkännas att desperationen kickar in, även om jag så moget ovan påpekade att det ”bara var en tidsfråga”. Jag har hittills fiskat med en rutinerad strömfiskare och jag har iakttagit, kopierat och fiskat efter alla råd. Men ändå står jag i detta nu fisklös. Jag beger mig något nerströms för o hitta någon annan giftig fläck. När jag går längs åkanten ser jag ett något mer strömt parti med sjögräs längs botten och en kal mörk fläck som till synes ser ut som en liten håla. Det var inte sådär strömt så de forsade men det var heller inget lugnflyt, jag tänkte att ett par drifter kostar ju inget. Jag tar ut lite lina och nästan ”tjecknymfar” över hålan vilket ger omedelbara knyckar och en fast båge! Fy fan va skönt! O herre jösseness så snopen jag blev, att det kan gå från så jäkla svårt till så otroligt enkelt så snabbt? Det är nog bara fisket i mitt liv som kan svänga så fort i karaktär.. A eller de skulle möjligtvis också kunna vara min sambos humör när jag lägger smutstvätt jämte tvättkorgen istället för i den, vilket i och för sig är rätt oförsvarbart beteende.

Bågen kämpar inte nämnvärt och kvalitén på fisken lämnar mer att önska, men jag lyckades med målet i alla fall! Danne kan här pusta ut, för hade jag inte fått fisk hade jag skyllt allt på honom. Ytterligare ett mål uppnåddes här, jag lyckades att ta en fisk på en guldskalle harörenymf med olivfärg och guldribb. Bara det är värt att nämna i historieböckerna, för den så omtalade flugan har inte vart någon hitt för mig. Efter detta börjar njutfisket och jag tänker försöka mig på lite mer torrt även om det känns tufft då jag inte kunnat urskilja speciellt mycket vak annat än den mörten o löjan står för.

 

 Har tyvärr ingen fiskbild som bevis här. Så kanske ljuger jag? vem fan vet? Bjuder istället på ett ganska coolt fenomen som jag tidigare inte sett. På var och varannan sten var dessa stora monster påväg att kläckas. De som inte kunde klara av strömmen o klättra upp på en sten hamnade nog med garanti i en o annan fiskbuk!

Vi lyckas efter detta inte att peta upp någon mer fisk, men vi kör på en stund o beger oss hemåt vid 20tiden. Man märker lätt att det är något lägre nivå på humorn, och fisket efter en lång dag har börjat ta ut sin rätt. När det blir mer referat till Nordic Hillbillies än till fiskerelaterat så vet man att det snart är dags att åka hem. Värt att slå ett slag för denna mycket intressanta och trevliga dag är Dannes kvällsmat! Som var utsökt vid strömkanten, men som också gjorde oss påminda om hur smidigt det hade varit med Up and Go blöja för vuxna. 

 
Tackar denna mästerkock för en lärorik dag, o nu börjar det så sakta nalkas lite borrefiske framöver tror jag..

Gustavsfors får klart godkänt, det ska ju finnas öring i faggorna där med. Även om öringarna denna dag lyste med sin frånvaro så gör det ändå att ett återbesök i höst är högst troligt. Hoppas då även att bågarna som fått klara sig säsongen igenom har förbättrat konditionen lite också! Imorgon bär det nog av till Kalvsjön igen, hoppas att lite nattsländor kommit igång framåt småtimmarna så en o annan Caddisrelaterad fluga kan få strippas hem… Väl mött o sketfiske!

// Joar Sjöström

Anonym

Trevlig läsning som alltid. Du är duktig på att skriv Joar och en duktig fiskare! Ser fram emot många fiskeäventyr med dig!